Repris

Den gamla bloggen kraschade precis efter jag lade upp denna posten så jag lägger om den här.

Det har hänt en del sedan senaste uppdateringen, jag och Neo har hunnit med en utställning i Växjö, en Perropromenad i Bokskogen, klippning i Rydebäck och spårkurs i Råådalen. Här kommer en kort summering:



Lördagen den 6/11 åkte jag, Neo, Katarina och Zoë till Växjö för att vara med på en utställning, Katarinas mamma var med som moraliskt stöd och hejjarklack.



I växjö träffade vi många Perromänniskor och blivande Perromänniskor, vi träffade bland andra Yvonne med den underbara Speedie.



Joy med familj kom för att hälsa på sina Aberloursvänner.



Dicho var på plats och skulle vara med på utställningen.



Söta Zoë var för liten tyckte dommaren, Neo är inte överförtjust i okända människor och han gillar absolut inte att någon skall pilla honom i munnen så trots bra betyg blev det bara en 2a, "too timmid even for the breed". Vi hade dock en trevlig dag och träffade många vänliga och trevliga människor.

Söndag morgon kom Anna och Buster förbi och hämtade upp mig på väg till Bokskogen i Bara utanför Malmö för månadens Perropromenad, vi samlades klockan 10.00 och begav oss iväg några minuter senare.



Neo blev helt plötsligt en liten valp igen.



Här är en del av gänget som var med vid starten.



Vi hade ett nytilskott i vår ständigt växande Perroflock, en bedårande liten tik som heter Bianca Gloria.



När vi kommit ungefär halvägs visade det sig att vi var lite snabba att lämna parkeringsplatsen då ett annat gäng Perrosar hade kommit lite senare. Vi slog oss ihop och hittade en lungn del av skogen där vi kunde släppa alla vilddjuren lösa.



Fem överlyckliga hundar som springer (flyger??) fritt.



Tillbaks vid parkeringen stötte vi på en annan som ville vara med och leka.

En stilstudie i stiliga huvuden.

Efter promenaden stuvade jag och Neo in oss i vår egen bil och begav oss till Rydebäck för att äntligten klippa av Neo tovorna... eee.. jag menar pälsen.



Före



Pudel??



Efter, underbart mjuk och stilig.

Nu i lördags åkte jag, Neo, Katarina och Zoë till Råådalen för att spåra lite hos Petra Staaf. Neo var inte i sitt esse, något störde honom väldigt mycket så han kunde inte fokusera på spåret alls, han bara stannade och kliade sig hela tiden men jag kan inte se något. Det verkar vara bättre nu, när jag gick dagens morgonpromenad verkade han mycket lugnare. Zoë var däremot helt otrolig, trots att jag la ett ganska svårt spår med konstiga vinklar och snirklar så hittade hon alla pinnarna.



Katarina förbereder spåret i det ljuvliga höstvädret.



Zoë väntar ivrigt på att få gå sitt spår.